Vilmers pappa

Vilmer älskar sin pappa... han saknar sin pappa när han inte har pappa i närheten.



Sin napp alltså... :-)
Han går runt här på dagarna och ropar på pappa - och gråter en tår eller två. Första gången det hände tyckte P och jag att det var såååå sött han har äntligen börjat säga pappa!! I samma ögonblick som vi uppmärksammade det fick han syn på nappen - ansiktet sken upp, han tog upp nappen och sa med en nöjd stämma: PAAAPPA!

Vissa meningar som sägs här i huset kan låta lite underliga utrryckt ur sitt sammanhang:" -men, du hade ju din pappa i munnen nyss!" "-vart är din andra pappa då!" "-Du hade ju hans pappa mellan brösten nyss"

Förövrigt har han ett välfyllt ordförråd den lilla filuren (endast 13 månader gammal) ;-)
GACKA - smörgås (alternativt vad som helst man kan äta)
NENNE - välling
TAAAACK
KAAAA (med en mjuk, söt röst tillsammans med armarna utåt och huvudet på sned) - kram
KACKA - lampa
HELLLLUUU- svarar i telefon, så hallå gissar vi då
HEEEEJ
och MAMMA förstås

Det är aldrig tyst här i huset med två pratglada pojkar, så mysigt så!!