Faktiskt inte...

Vad gjorde jag egentligen med min tid innan barnen kom??

Idag var vi (jag och barnen) upp kl 06.30. Kl.07.10 var frukosten avklarad. Innan halv 9 hade jag och Vilmer varit på sjukhuset och fått ny antibiotika, han har öroninflammation på båda öronen och fick penicillin i torsdags men det visade sig visst att han var allergisk mot den. Men nu ska det väl bli bra.

Sen började hetsen... hem och fixa i ordning oss för utgång, fick ut hela familjen till parken där Patric och Alvin lekte någon konstig "ramla över en balansgång-lek och rulla runt några varv" det var ett par mammor som tittade lite snett på dom, men ALLA i vår familj (inkl. Vilmer som satt i vagnen) hade kul. Sen kom Alvins fd. dagiskompis Melvin förbi = mera bus! Skynda till apoteket och sen hem så vi skulle hinna äta lunch, måla rum och vila innan nästa anhalt, Torekällberget där vi skulle träffa Alvins sysslingar, Melvin och Lova. Ungarna busade runt i regnet i närmare 2 timmar. (och mamman glömde kameran, typiskt)

När jag sen på väg hem frågade Alvin om han haft en bra dag så svarar han: -Nej, Mamma. Faktiskt inte! *gaaaahhhh*

Jag tror honom inte............. Han pratade, sjöng och skrattade mest hela tiden.

allvar - för vissa

Patric sörjer... Hammarby har i afton spelat ur sig ur allsvenskan. Försöker förklara för honom att det är bara en lek, ett spel.. inte så allvarligt. Men icke!! Han deppar... och jag kan inte låta bli att retas och le lite... *mohahahaaaa*


Och lilla plutten Vilmer ligger här bredvid mig med feber... heja hösten och alla kommande förkylningar, som vi har längtat...

3 dagar

Jösses, det är verkligen bara TRE dagar kvar på min föräldrarledighet, TRE dagar!!! Det är ingenting... Ångest, ångest, ångest! Fy, idag var jag på möte på jobbet och jag var nästintill gråtfärdig då jag satt i bilen på väg dit. Mötet gick jättebra men var helt slut efter 1timme och 22 minuter. HUR SKA DET GÅ??? Ska ju vara där från 8-16.45 på måndag och prestera något också.

Och hur ska jag klara mig utan ungarna hela dagarna.. jag menar, titta på bilden här bredvid... Solstråle!! Gubbarna på mitt jobb är inte sådär söta.




(obs, bilden är stulen. Men söt!)

Hektiskt värre

Vart tog helgen vägen?? Sitter här och har lite svårt att acceptera att det är söndag.
Vi har förvisso hunnit med en hel del, men ändå!!

Pojkarna är vaccinerade - 1a sprutan, skönt!
Städat, tvättat, bakat i massor.
Lagat god mat - ätit god mat med trevligt sällskap (dom var bara liiiite för solbrända)
Druckit smarrigt vin (kanske var därför helgen flög iväg)
Firat Patric i TVÅ dagar, hur blir det då nästa år när han blir gammal på riktigt??
Shoppat, lekt och bakat lite mer plus att jag idag har gjort maten klar till imorgon (eller tisdag)

*pust*

Den här veckan som kommer är sista "lediga" veckan för mig, ska på möte med chefen på tisdag för att göra upp en plan för första veckorna. Jösses, det känns helt overkligt och hur ångestladdat som helst.

härliga höst

Med härliga höstdagar kommer även mindre härliga hostdagar. Detta väder gör att mina stackars pojkar får det jättejobbigt med sina luftvägar. Alvin satte igång att hosta i helgen, fuktigt, rått och typiskt höstväder har en tendens att göra så med honom. Men inget ont som inte för något gott med sig.. Alvin och jag har bestämt att han blir hemma från förskolan imorgon för att baka blåbärsmuffins. Det är mycket lättare för kontrollmamman att medicinera honom hemma än att lämna över det på personalen, sen blir det ju bara värre då han stojar runt.

Än så länge är det ju så lyxigt att vi kan göra så eftersom jag är hemma ett par veckor till - bara att passa på att njuta av barnens sällskap!!

Män

"Och ni kvinnor pratar om att föda barn.... "

Detta är ren och skär njutning att se, mohahahaaaa

http://www.youtube.com/watch?v=6AdFdmE9A84

Väggen då?

Idag känns det verkligen som jag kört huvudet i väggen.. Musten har liksom gått ur mig nu efter all packning, flyttstädning och stress kring den här cirkusen. Vi var ute och lekte i två timmar, i kylan här på förmiddagen. Alvin fick äntligen leka med sin kompis Melvin. Han var så lycklig!

Väl hemma så hjälpte Alvin mig att göra pannkakor och när vi var mätta och nöjda efter det så slocknade vi som ljus, vaknade först 15.30... verkligen helt slut.

För att återgå till rubriken. När vi gick ett sista varv för att se så vi inte hade glömt att ta med något/städa någonstans i gamla huset, så hitta Alvin en cykelpump och sa:-" men mamma ska vi inte ta med pumpen?" Jag: -"Jo, självklart!" Sen öppnar vi dörren till hans gamla rum... :"-Men MAMMA! Väggen då? Vi måste ta med väggen!" Vad säger man? Det får väl bli till att köpa en uppsättning dinosaurier till nya huset också för det var inte jättelätt att förklara varför dom skulle vara kvar.

syskonkärlek

Det känns som jag mest bara gnäller när jag bloggar och det är ju inte meningen. Så här kommer lite kärlek och glada miner :-)

På bilden här testar brorsorna kojan i garderoben i deras rum i "nya huset". Verkar som den fått godkänt av båda två. Det är inte jättelätt att vänja Alvin vid att det är deras rum och inte bara hans, det blir en hel del stök och gnäll från de båda, men ibland lyckas dom verkligen samsas om samma utrymme... som här!!

Hjärtat fylls av värme och kärlek så det känns som det håller på att sprängas, men så är jag ju liiiite part i målet förstås.

Framsteg

Nu finns det faktiskt några bilder i den här bloggen :-) Lagt in några bakåt i tiden också...

Känsliga mamman

Alvin är som de flesta vet en go och glad kille som gärna sjunger och pratar heeeela tiden. Vilket jag/vi som föräldrar tycker är väldigt kul eftersom han har ett väldigt välutvecklat språk. Att han sjunger mest hela tiden tar jag som ett tecken på att han är glad och nöjd, skulle bli orolig och lite fundersam om han INTE hördes.

De senaste dagarna då jag hämtat honom från förskolan har jag fått höra att han är trotsig och tydligen väldigt stojig vid lunchen. Förra veckan blev han flyttad på till ett annat bord, där det satt andra barn och en annan pedagog (Alvin och hans 2 bundsförvanter stökade så mycket att det resulterade i att dom inte åt - det köper jag, visst tänker en partisk mamma på varför flyttade dom just på MIN son men ingen fara)

Varje dag när jag frågar hur det varit så har det varit stökigt och trotsigt... Idag satt han tydligen och sjöng och lät vid lunchen och efter ett par tillsägelser fick han sitta vid ett EGET bord (visst, i samma matsal men SJÄLV vid ett bord och äta). Eftersom jag är mamma till detta lilla gosiga frö så är jag ju förstås lite känslig och övertolkar med största sannolikhet situationen som berättades för mig.

Fick även höra att : "han har ju språket" (det i samma mening som: han är väldigt trotsig) Hallå!!! Är det inte POSITIVT att en 2,5 åring "har språket"? I mitt huvud är det bättre att kunna prata och uttrycka sig med ORD istället för illvrål eller t.o.m slag.

När jag lämnade idag så fick Alvin sig en smocka av en i barngruppen i stort sett det första som hände. Han blev då inte flyttad på...

Jag vet att Alvin inte är någon ängel, han låter mycket (men gör inte ungar det rent generellt) säger emot(han har ju språket). Att barn i den här åldern pucklar på varandra på förskolan hör väl till lite känns det som. Alvin gör detsamma (får jag hoppas, så han inte är en slagpåse).

Nåja, för att sammanfatta en uppsats: Är det bara min unge som håller på såhär på hans avdelning?? Kan tänka mig att (som förra veckan) dom hetsar varandra, men varför flyttas bara Alvin??? Är han så jävlig?

Hursomhelst så har jag bestämt mig för att sluta fundera, det gör mig bara ledsen och aningens arg. Måste ställa frågor så jag får svar på det jag funderar på och slutar övertolka det jag får berättat för mig.. Det går ju inte att låta bli, man är ju bara förälder och jäkligt beskyddande mot sitt barn. Sen vill jag ju inte att han ska utmärka sig som en bråkig och stökig unge, förstås.
Han är ju en go och glad prick!

...och jag är en överkänslig morsa just nu.....

Underbara, älskade...

...lilla Mamma!

Jag har den absolut bästa mamma man kan få!

Hon har själv jättemycket att göra just nu, är förkyld och har ständig värk i axlar, rygg, armar, ben.. ja, mer eller mindre överallt. Men vad gör hon.. kommer och sätter sig på golvet, klättrat på stolar, bänkar och diverse saker för att komma åt att städa med mig. (vi flyttstädar om det är någon som missat det) OCH hon gör det hela dagen och kommer tillbaka efter en liten tur iväg med sin make. Det blir självklart så mycket lättare då man är två, men det var riktigt trevligt idag fastän vi skurade sönder våra händer.

Hon ställer alltid upp när vi behöver hjälp med barnen och dom älskar att vara med henne. Alvin tjatar om att få åka dit.

Jag har förstått att vi har en väldigt speciell relation och har haft länge.. det är inte alla som kan prata om i stort sett allt med sin mamma, det kan jag och känner mig väldigt tacksam och lyckligt lottad för det!

Älskar dig mammisen! Puss

Vad jag är bra på - på begäran

En av pedagogerna på Alvins avdelning har gjort en lista på vad hon är bra på, som en utmaning från en vän. Fick samma utmaning av henne. Det är VERKLIGEN inte lätt att komma på saker man är bra på.

Jag gjorde en lista i huvudet för ett par dagar sedan, men hade bara sarkastiska kommentarer till varje punkt, men jag tänkte försöka göra listan utan dessa kommentarer - svårt. But here we go!!

• Jag är bra på att prata- mycket

• Jag är bra på att läsa mina barns behov

• Och att göra mitt yttersta till att tillfredsställa dessa

• Jag vill nog påstå att jag är bra på mitt jobb, hoppas jag kommer ihåg hur man gör om 3 veckor

• Jag är bra på att (på jobbet) prata om saker som jag inte är helt säker på som att jag vet exakt vad jag pratar om

• Jag är rätt snäll mot mina vänner

• Är en bra lyssnare

• Jag lyckas bra med att göra massor av saker samtidigt hemma - leka med 2 barn, laga mat, diska, tvätta och städa samtidigt

• Jag är bra på att baka och laga mat (men skam vore det väl annars med tanke på mitt "förra liv")

Usch vad svårt det här är/var!! Får lov att återkomma till den och fylla på för framtida eventuella behov av att boosta lite ego.

Så, härmed utmanar jag mina 5 läsare :-) att göra en lista själva...

Bloggbuggar

Jag fattar ju verkligen inte det här. Hur man gör alltså! Har kommit på hur man skriver och publicerar inlägg (klappar mig själv på axeln). MEN, det krävs visst en del inställningar på en blogg också... Vissa kan visst inte kommentera här?!? Och jag kan inte lösa problemet, sjukt irriterande!

Det kanske blir så att jag måste byta ställe att ha min blogg på, men.. hur sjutton gör man det??

Nåja, får klura på det...

jag har nu kommit på hur man lägger in bilder, MEN jag hittar inte minneskortsläsaren så jag kan inte lägga upp bilder på datorn *suck*

Mamma"ledig"

Om ungefär 3 veckor är det dags att byta hemmasysslorna mot ekonomisysslor på "Stora Firman". Aningens ångerfyllt, men det blir nog bra. Det gick ju bra förra gången.

Idag har lediga mamman putsat fönster och skurat lister i gamla huset. När jag flyttstädar så blir jag så petnoga med varenda liten centimeter av huset/lägenheten jag städar. VARFÖR är jag inte lika noga då det gäller huset jag lever i? Idag hade jag ett sådant flyt i mitt putsande, sen helt plötsligt är kl 13.45... vart tog timmarna vägen? Stressa iväg för att hämta Alvin på förskolan. Kände mig som ett sönderstressat yrväder då jag klev ur bilen, då möter jag en mamma som just hämtat sin son (har även ett litet syskon med sig) som ser så harmonisk ut och pratar lugnt och glatt med sin äldre son.. Det fick mig verkligen att stanna till för en stund och ta ett par lååånga djup andetag. Jag vill ju inte vara mamman som inte hinner med att "se" sina barn.

Det var en skön ögonöppnare, för det har verkligen varit alldeles för mycket ett tag nu. Ska skärpa mig NU.

Nåja, eftermiddagen blev väldigt bra. Vi kom hem och strax därefter kom farfar och drack kaffe med oss då vi andra åt mellis. Sedan spenderade vi ett par timmar ute på baksidan och höll vår alldeles egna trädgårdsmästare(farfar) sällskap då han trimmade våra buskar. Alltid lika kul att se andra arbeta :-)

Underbara grannar

Vilket lyft att flytta! Visst, det är jobbigt med stöket och alla kartonger och för att inte tala om flyttstädningen som jag försöker förtränga. MEN, vi bor 7 minuter från Tom Tits och 5 minuter från Barnens Hus. Det är fantastiskt (för att uttrycka mig med Alvins ord).

Igår eftermiddag var vi på Barnens Hus med ett gäng härliga mammor och deras barn och idag var vi hos granne nr.2. Det är så lyxigt att vara föräldrarledig och ha den här tiden med barnen. Det kommer väl en tid då dom inte VILL vara med mamma...

När vi hade varit och tittat på råttracet (råttan Nellie tydligen satte sina spår hos Alvin), gick vi förbi restaurangen och jag kikade in i köket som jag alltid gör då jag går förbi ett öppet restaurangkök, så fick jag syn på min gamla köksmästare från Stadshuskällaren. Har inte sett honom på 10 år, det blev ett kärt återseende, verkligen roligt att prata ikapp lite och höra vad alla gör nuförtiden. Det är konstigt vad det gör med mig bara, så fort jag träffar någon från mitt "förra liv" så saknar jag den branschen, tempot, folket och tillfredsställelsen att få feedback på en gång på det man presterar...

Nåja, det är en svunnen tid.. Jag får nog snällt hålla mig till kontorstider ett tag framöver.