Härliga helg!

När maten är klar, huset är städat och klapparna inslagna så är julen riktigt härlig! Vi hade en mysig julafton med familjen, pulkaåkning och bus i snön med kusinerna på förmiddagen. Efter Kalle och maten somnade Alvin liggande på golvet i sitt rum med ett tåg i handen (tåget stod fortfarande kvar på rälsen). Vilmer tog chansen att röja bland alla leksaker i rummet i ungefär 3 minuter innan han såg en möjlighet att slå tillbaka... tog ett tåg och dängde till sin bror så han vaknade.

Tack och lov så dröjde det inte länge efter det abrupta uppvaknandet innan Tomten gjorde en storslagen entré på pulka :-) Med sig hade han galet mycket klappar... Alvin var helt i extas!! Inte ett dugg rädd för Tomten, tog han i hand och pratade med honom, kramades och var hur trevlig som helst mot den skäggige mannen.

Bilder kommer!!

Tusen tack Tomten för alla fina presenter!!

tänk efter före...

Kolla in dom här underbara ungarna!! Busiga som få och helt underbara, dom är som ler och långhalm, avslutar varandras sånger och leker helt fantastiskt bra tillsammans. Längtar efter varandra då dom inte ses...

Pedagoger, arbetslagsledare och annat folk med bestämmanderätt på förskolan... snälla tänk efter...

Har ni vänner som ni känner er trygga med och längtar efter att få vara med? Tänk om någon skulle komma och säga att ni inte får träffas så ofta som ni vill och brukar?? Försök tänka er in i två stycken snart 3-åriga pojkars perspektiv med dom känslorna i bakhuvudet...

Vi pratar varje dag om att Alvin ska byta avelning nu och att hans trygghet och vän Rasmus inte kommer att vara med en våning upp... igår svarade han på det: - Mamma jag vill inte då. Varpå jag svarar:- Men dom har ju så häftiga tåg du kan leka med där! Alvin: -Men det har dom där nere också....

Åh, Plutte! Mitt hjärta brister när han säger så! (Det finns både för och nackdelar med att han pratar så bra)

Han vill flytta, men inte utan sina vänner(läs Rasmus)..( dom är en handfull bra kompisar som Alvin jämt pratar om, ingen av dom följer med till nya avd... )Visst det är en pedagogisk verksamhet som bedrivs på förskolor - MEN för en som är 2år och 9 månader handlar det om sociala kontakter.

Vi har inte varit helt nöjda med en del saker på fsk och funderat på att byta men vi har sagt att det är så synd att göra det för han har så fina vänner där och det är vikitigt med kompisar... men får han inte vara med dom så kan det ju kvitta.

Nåja, jag ger mig inte i första taget! Har blivit den där jobbiga mamman som jag sagt till mig själv att jag aldrig skulle bli på fsk. Men hur ska man förklara vissa saker för sitt barn, som påverkar deras sociala umgänge - hur ska jag förklara för honom att han inte får välja att leka med sina "parhästar"? Ska jag svara på samma sätt som jag fått till svar - du hittar snart nya kompisar...?
TÄNK OM NÅGON SKULLE BESTÄMMA SÅ OM OSS VUXNA, det skulle vi väl aldrig gå med på..

Jag kan tänka mig att detta inlägg kommer att vara provocerande för vissa - MEN, jag är lejonhona, skyddar mitt barn och vill att han ska ha det bra!! Utmaningar i utvecklingen - Visst, men tillsammans med dom som gör honom trygg och dom han valt att umgås med!!

Ok, efter att ha skrivit av mig detta så ska jag försöka fokusera på annat - trist att läsa mitt gnäll hela tiden!! Imorgon är en annan dag - då blir det mer positiva toner...tror jag

Ironiskt nog

Idag var sista dagen innan semestern... och i kväll började jag känna mig förkyld, fryser, känner mig febrig, skum i halsen och har ont i kroppen.

I måndags då jag hade veckoavstämning med min chef så satt jag och var snorig och under mötet sa jag att det brukar aldrig slå fel, så snart jag blir ledig en längre stund - över julledighet och sommarsemester så brukar ledigheten börja med att jag blir förkyld!! Kroppen håller sig på rätt sida sjukdomen tills jag slappnar av. Och mycket riktigt, here we go again... tänk om jag hade kunnat få ha fel för en gång skull...

Och en liten uppdatering på fsk-historien: så lät det bra idag runt lunch, nu känns det inte lika bra längre.(efter ett uppdaterande samtal) men men.. vem vet vad januari har att erbjuda.. Håller alla tummar och tår som går att få tag på att det löser sig för "kärngänget" - fastän det ser mörkt ut just nu. Men jag är en jobbig mamma som inte ger sig, utan tjatar och frågar och är allmänt jävla jobbig tills det känns bra! Kan ta ett tag har jag en känsla av - som det ser ut nu ända till augusti :-/

snart så....

är det semester!! Ska in på jobbet imorgon i en sväng på förmiddagen men sen är det juuuul!! Kunde det bli bättre än väder för en tidigarelagd(skulle egentligen jobba 2 dagar nästa vecka) semester än såhär? Nix! Och imorgon börjar operation "slänga sig själv och ungarna i snön". Vi har en alldeles egen pulkabacke på vår tomt som skall invigas och en plats som bara står och skriker efter en snögubbe.

Borde kanske spara dom stackars semesterdagarna till efter trettonhelgen då Alvin, den pratglade ska byta avdelning till en 3-5års avd. Borde planera för att kunna ha tid till någon slags ny inskolning - men det får lov att gå bra ändå. Då han flyttade dit han är idag så hade han det jättejobbigt i början så Patric var med väldigt mycket på förskolan, men det var ju bara 4 månader sen så han har inte hunnit rota sig så hårt.

Alvin ser fram emot att börja med dom stora barnen men uttryckte sin oro igår då han sa att när han är där uppe så hör han ju inte vad X (en av pedagogerna på hans nuvarande avd) säger. Sen har han inte riktigt förstått att gruppsammansättningen inte kommer se ut som den gör idag, men det blir han garanterat varse om då han väl är där....

Nähe, nu är det godnatt - IGEN.

Gaaahhh...

Det är verkligen energikrävande att gå runt och vara på dåligt humör i ett drygt dygn - och det är inte över riktigt än!!

OCH, hur kan vuxna människor vara så naiva att dom inte förstår att vänner pratar med varandra??? Bra svar någon?



Något positivt som tog udden av ilskan i 10 minuter var luciatåget på Alvins förskola idag - jösses så gulligt!!! Alvin och två av hans bundsförvanter satt bredvid varandra och sjöng så fint att det var svårt att hålla tårarna borta - men jag bet ihop.

När jag satte mig i kyrkan så kom väldens gulligaste tomte fram till mig och sa: -Mamma, jag ska sjunga för dig! Och det gjorde han!! Kunde alla sånger, sjöng hela tiden och tittade mig rakt i ögonen då han sjöng! Älskade, underbara unge!!!

suck

Jag är verkligen helt slut... bara jättetrött hela tiden..

När ska det gå över??

Ett år sen

Tänk vad tiden går fort! Vilmerplutten blev ett år idag! Känns inte alls som det var så länge sen, han är ju min bebis..

Födelsedagen har vi firat med att äta riktig mat och spritat leksaker, dörrhandtag och kokat nappar.

Kalaset får visst bli nästa helg istället då magsjukan som Alvin fick i onsdags även drabbade mig och Vilmer i fredags.. Tack och lov för hjälten Patric med stålmagen, har ingen aning om hur det skulle gått annars. Tänker inte gå in på detaljer men det var snuskigt värre!! Intensivt förlopp tack och lov.

Men nu så ska vi väl vara på G igen! Ironiskt nog stod jag och pratade med vår sekreterare (i onsdags) om hur snuskigt det är med magsjuka och att jag hellre bryter benet än kräks - jag bröt inte benet... jag kräktes *burr*

Vilket Kräk

Ja, då var hösten/vintern här då *suckar*

Kl 2 i natt vaknade jag av att Alvin rapade, jag hann bara fråga: hur är det gubben? SEn kom det... kräk, kräk, kräk.

Stackarn har spytt ungefär en gång i kvarten hela natten... efter att ha slumrat ett par timmar på fm så var det en helt ny kille som vaknade, lekte lekte och lekte.. Han har hållt sig sysselsatt helt enkelt. Inget mer kräk, än så länge... Han har varit så duktig på att få i sig sin vätskeersättning - min lilla kämpe!

Men någonstans i min magtrakt säger mig att det inte är över riktigt än :-(

Walk in the park

Jösses vilken skillnad det är med bara ett barn hemma. Det är rena rama semestern. Vi pratade precis om hur mycket vi hunnit den här helgen och hur lätt det är med bara ett barn. Lekt, sjungit, städat, bakat, promenerat, kastat runt leksaker i hela lekrummet och städat upp efter oss (Vilmer tyckte det var lika kul att lägga tillbaka i lådorna - hoppas det håller i sig)

Nu kan jag skriva det här eftersom Alvin kommer hem imorgon.. det är inte längre en evighet kvar tills vi ses: Det har varit en bra helg för båda barnen, Alvin har fått tanternas odelade uppmärksamhet, han har fått äta och dricka vad han velat, när han velat. Och Vilmer har fått röja och leka med alla brorsans leksaker - utan att få stryk på hela helgen!!

Men jäklar vad jag längtar till imorgon kl 22.31+30minuter :-) Tror att Vilmer gör det ibland också, han ropar till ibland - Aaaaaagiiin = Alvin

sommar och sol

Det är inte helt utan att man längtar lite




Alvin badar på verandan i Värviken....
Och Vilmer surar för att han inte får vara med...

hade tänkt att jag skulle hitta en bild på vårt underbara sommarställe, men då min dator (där de flesta bilderna ligger) inte har en fungerande skärm så får det bli en dag då jag orkar koppla upp burken mot tvn. Men detta är njutning det med :-)

Jag behöver SOL!! Det har varit alldeles för mycket regn och mörker de senaste veckorna.

keeping busy

Jaha, Alvin är i Östersund och för att jag idag inte skulle gå av på mitten av saknad så var det bara att aktivera sig.(det blir bättre imorgon, då är huvudet inställt på att han inte ska vara hemma)

Det var i alla fall diskat, städat och fixat med tvätten före kl 10 här idag. Efter lunch tog jag Vilmer på en rask promenad i tron om att han skulle somna, men han hade fullt upp med att flirta med folk vi träffade på vägen (eller dom som gick bakom rättare sagt). Fick trevligt sällskap av en gammal bekant en bit över bron, mycket trevligt! Vi hann med att handla några julklappar på vår lilla promenad också :-) Sedan direkt till Barnens hus. Efter middagen började vi möblera om i sovrummet. Det kommer bli kanon (då spjälsängen flyttat ut).

Imorgon ska vi ta oss an nedervåningen och jag har en förhoppning om att jag ska börja hinna baka till Vilmers 1-årsdag som är SNART!

Nä, tågen får stanna hemma...

På torsdag åker Alvin och Mommo till Jämtland för att umgås med "moster Christine" (min moster). Så vi har börjat packa hans väska här hemma för att han ska vara med på att det börjar närma sig. Idag packade vi leksaker som skulle följa med. Han fick plocka fram det han ville att jag skulle lägga ner..

Då raggarbilen och "djungelbilen" låg i väskan sa han helt apropå: "- Men tågen får stanna hemma Mamma, Christine kanske tar dom annars" :-)

Tänk vilka härliga kommentarer som hoppar ur munnen på denna ljuvliga lilla varelse!!

Saknar

Idag är en sån där dag... en så dag då jag vaknar och saknar...

Saknar världens bästa Lisa!!
ibland så det gör ont i magen, idag är en sån dag gumman!

Måste väl snart hitta mig en flygbiljett helt enkelt! :-)

Vilken härlig dag

(bilden är stulen, tack Karine. Grabbarna grus på äventyr)

- för att använda ett stulet uttryck från min son :-)
Ingen rast, ingen ro... men dagen var bara fylld av roliga, trevliga aktiviteter fylld av skratt.

Vi startade med gympa och bad på Gröndal, Alvin och jag. Sedan hem för att slänga i oss lunch, Mia kom för att bli tillfixad i håret och jag drar mig inte för att få gå lös med rakapparaten. Sedan hasta iväg till stan för fika med min kloka vän, Malin. Hann t.o.m påbörja julklappshandlingen. Sedan hem, väcka världens tröttaste Alvin (fick bära honom, halvt sovande till bilen) för att åka till Alvins kompis Rasmus. Vi kom knappt innanför dörren innan dom började leka, leka, leka och stoja. Dom leker så bra tillsammans dom där grabbarna. Efter ett tag kom två tjejer och anslöt till leken. Barnen märktes knappt (hur sjukt som helst), mammorna satt i vardagsrummet och pratade en massa strunt - verkligen supertrevligt! Två timmar bara flög iväg och Alvin ville förstås inte alls åka då jag försökte få med honom.

Väl hemma så väntade middag med Risotto (Patrics paradnummer) och fläskfilé.

Sammanfattning av dagen (för er som inte orkar läsa mina uppsatser): Härlig dag, gott fika, god mat, trevligt sällskap dagen igenom. Jag är helt slut men vääääldigt nöjd och glad.

Älskade albatross

Det är inte ett dugg roligt att det tar en evighet varje kväll att göra ordning barnen för natten, det är mediciner så det både räcker och blir över. Inhalationer av olika sorter och pulver att trycka i ungarna, allt för denna j..la astma :-( Jag har hört att det finns dom som bara behöver borsta tänderna på sina ungar innan det är dags för pyjamas... Undrar hur det skulle vara?!?

MEN, jag ska inte gnälla.. jag ska lovorda!! Denna fantastiska maskin, en kompressor som trycker i mina ungar medicin: slemlösande, inflammationshämmande och luftrörsvidgande. Visst det tar ett tag, men jösses vad effektiv den är. Har nog besparat Vilmer ett besök på akuten den här helgen. Han låter som en gammal kaffebryggare som är på väg att gå sönder. Men denna underbara, älskade Aiolos Albatross håller honom på rätt sida av Huddinge Sjukhus dörrar. Läkarna säger att den kommer NOG bespara oss vartannat besök på akuten i alla fall och det är vi nöjda med.. (hade klippkort där i våras, 2 ggr/månad, var det inte Lilla så var det Stora)

Hatten av för mina barn som står ut med allt detta!! Alvin har kommit på att när han andas i "Vilmers medicinmaskin" så puffar han ju rök som ånglok och Thomas Tåg och då är det ok att sitta stilla med en mask över mun och näsa i flera minuter. Vilmer däremot kräver lite mer från sina föräldrar, igår var det Klas Klättermusvisan som gick varm då vi inhalerade.. men han sitter snällt stilla och andas.. sjunger med lite i masken.

Dom är grymma - ungarna mina :-)

stora framSTEG i familjen

Vi har rätt länge trott att Vilmer snart kommer att släppa taget och börja gå, eftersom han har gått runt bordet rätt länge nu.. Men icke! Förrän denna vecka :-) Han har övat massor den här veckan och blivit modigare och modigare för varje lyckat försök. Igår gick han mellan mig och Patric då vi satt på golvet, i förrgår gick han säkert en meter mellan Alvins säng och mig och idag släppte han vardagsrumsbordet och promenerade över golvet till tvbänken. Det var samma som med Alvin, 2 veckor innan han skulle fylla ETT släppte han bordet och gick till tvn, den dagen är Alvins officiella dag då han började gå, så det får bli samma för brorsan.

Och behöver jag säga att mamman är såååå stolt?! Och lite orolig.....

Working Mom

Ojojoj, vilken omställning! Jag jobbar! *burr* Aningens blandade känslor som snurrar i kroppen och knoppen. Vad vill jag göra med mitt liv, är det verkligen ekonomi och siffror jag vill sitta och pilla med om dagarna? Det är så mycket ansvar och min chef har visst väldiga förväntningar nu när jag är tillbaka. Fixar jag verkligen det?!?

Nåja, det börjar kännas bättre, förra måndagen var jag så rörig i huvudet så jag jag funderade på om jag skulle söka jobb på ICA istället, men det börjar så sakteliga komma tillbaka till mig.. det jag brann för så innan jag gick hem för snart 1 år sen.

Jag var verkligen ett känslomässigt vrak förra veckan. Saknade barnen så jag trodde jag skulle gå av på mitten efter bara ett par timmar. Men så kom en go tjej förbi jobbet med 2 fina paket. Med bilder på barnen till skrivbordet - Puss på dig Sara för det! Jag fick verkligen hålla tillbaka tårarna då jag fick dom. Fått många fina kommentarer om min arbetsplats!

Till något mycket mysigare än jobbet: Familjen och fritiden! Patric har varit bortrest den här helgen så jag och pojkarna har haft kvalitetstid för oss själva och OJ, vilken härlig helg vi har haft. Ätit god mat, med trevligt sällskap, lekt, lekt, lekt och busat. Vi har haft ett hektiskt schema ända sedan fredag morgon.

Vi började med 3,5 timme på Torekällberget med tvillingarna Holm, sedan middag hos Mommo och Moffi. Lördagförmiddagen tillbringade vi i en park i regnet sedan ett misslyckat besök hos frisören tillsammans med Alvins kompis Rasmus (Rasmus blev jättefin, Alvin ser mer ut som David Bowie - ska försöka hitta en bra, beskrivande bild), lunch med dessa galna pojkar och mera bus. Hem för en powervila innan vi drog iväg till familjen Holz där en galet god middag väntade (TACK hjärtat). Barnen busade, slängde runt ALLA leksaker dom kunde hitta och matade varandra med broccoli. Sedan slängde vi barnen i badkaret (alla 4) Jösses!!! Enda ordet som kan beskriva det kaoset, men roligt hade dom.

Söndagen blev aningens lugnare, vi går på familjegympa på Scanias hälsocenter. Alvin har verkligen kul - mamman också för den delen, vet inte vem som var mest inne i apdansen egentligen. Vi har slängt oss i poolen efteråt men den här gången hade jag glömt badkläderna så vi satt visst en halvtimme och byggde lego med tvillingarna istället... och deras pratglada föräldrar satt på golvet och bubblade bort tiden :-)

Sammanfattningsvis: Jobbigt att jobba, men jösses vad man värdesätter tiden med familjen då man får vara med dom!

ångest, ångest, ÅNGEST

Åh... jag vet inte hur jag ska uttrycka hur det känns i min mage just nu. Uppror!?!?
Har förberett allt jag kan inför morgondagen, kläder är klart, sminket framme... Men VAR är hårborsten?? OCH vart/ i vilken kartong ligger stövlarna som jag hade tänkt att använda första dagen tillbaka på firman????????? Helvete, min tanke på att se "piffig" och säker ut på första dagen gick just åt det hållet - ÅT HELVETE! Nåja, jag får väl gå dit och se ut som den halvsunkiga småbarnsmorsa jag egentligen är.... Hade ju varit skönt att ha en liten fasad att gömma sig bakom sådär första dagen, men nej nej.

Jag är inte nervös men jag VILL inte!! ÄR inte redo att börja ännu. Jag vet att det kommer kännas som jag aldrig varit borta om ett par dagar, men just nu är jag verkligen inte laddad!

Så från och med imorgon är jag inte bara småbarnsmorsa, utan ARBETANDE småbarnsmorsa *suck*

Faktiskt inte...

Vad gjorde jag egentligen med min tid innan barnen kom??

Idag var vi (jag och barnen) upp kl 06.30. Kl.07.10 var frukosten avklarad. Innan halv 9 hade jag och Vilmer varit på sjukhuset och fått ny antibiotika, han har öroninflammation på båda öronen och fick penicillin i torsdags men det visade sig visst att han var allergisk mot den. Men nu ska det väl bli bra.

Sen började hetsen... hem och fixa i ordning oss för utgång, fick ut hela familjen till parken där Patric och Alvin lekte någon konstig "ramla över en balansgång-lek och rulla runt några varv" det var ett par mammor som tittade lite snett på dom, men ALLA i vår familj (inkl. Vilmer som satt i vagnen) hade kul. Sen kom Alvins fd. dagiskompis Melvin förbi = mera bus! Skynda till apoteket och sen hem så vi skulle hinna äta lunch, måla rum och vila innan nästa anhalt, Torekällberget där vi skulle träffa Alvins sysslingar, Melvin och Lova. Ungarna busade runt i regnet i närmare 2 timmar. (och mamman glömde kameran, typiskt)

När jag sen på väg hem frågade Alvin om han haft en bra dag så svarar han: -Nej, Mamma. Faktiskt inte! *gaaaahhhh*

Jag tror honom inte............. Han pratade, sjöng och skrattade mest hela tiden.

allvar - för vissa

Patric sörjer... Hammarby har i afton spelat ur sig ur allsvenskan. Försöker förklara för honom att det är bara en lek, ett spel.. inte så allvarligt. Men icke!! Han deppar... och jag kan inte låta bli att retas och le lite... *mohahahaaaa*


Och lilla plutten Vilmer ligger här bredvid mig med feber... heja hösten och alla kommande förkylningar, som vi har längtat...

3 dagar

Jösses, det är verkligen bara TRE dagar kvar på min föräldrarledighet, TRE dagar!!! Det är ingenting... Ångest, ångest, ångest! Fy, idag var jag på möte på jobbet och jag var nästintill gråtfärdig då jag satt i bilen på väg dit. Mötet gick jättebra men var helt slut efter 1timme och 22 minuter. HUR SKA DET GÅ??? Ska ju vara där från 8-16.45 på måndag och prestera något också.

Och hur ska jag klara mig utan ungarna hela dagarna.. jag menar, titta på bilden här bredvid... Solstråle!! Gubbarna på mitt jobb är inte sådär söta.




(obs, bilden är stulen. Men söt!)

Hektiskt värre

Vart tog helgen vägen?? Sitter här och har lite svårt att acceptera att det är söndag.
Vi har förvisso hunnit med en hel del, men ändå!!

Pojkarna är vaccinerade - 1a sprutan, skönt!
Städat, tvättat, bakat i massor.
Lagat god mat - ätit god mat med trevligt sällskap (dom var bara liiiite för solbrända)
Druckit smarrigt vin (kanske var därför helgen flög iväg)
Firat Patric i TVÅ dagar, hur blir det då nästa år när han blir gammal på riktigt??
Shoppat, lekt och bakat lite mer plus att jag idag har gjort maten klar till imorgon (eller tisdag)

*pust*

Den här veckan som kommer är sista "lediga" veckan för mig, ska på möte med chefen på tisdag för att göra upp en plan för första veckorna. Jösses, det känns helt overkligt och hur ångestladdat som helst.

härliga höst

Med härliga höstdagar kommer även mindre härliga hostdagar. Detta väder gör att mina stackars pojkar får det jättejobbigt med sina luftvägar. Alvin satte igång att hosta i helgen, fuktigt, rått och typiskt höstväder har en tendens att göra så med honom. Men inget ont som inte för något gott med sig.. Alvin och jag har bestämt att han blir hemma från förskolan imorgon för att baka blåbärsmuffins. Det är mycket lättare för kontrollmamman att medicinera honom hemma än att lämna över det på personalen, sen blir det ju bara värre då han stojar runt.

Än så länge är det ju så lyxigt att vi kan göra så eftersom jag är hemma ett par veckor till - bara att passa på att njuta av barnens sällskap!!

Män

"Och ni kvinnor pratar om att föda barn.... "

Detta är ren och skär njutning att se, mohahahaaaa

http://www.youtube.com/watch?v=6AdFdmE9A84

Väggen då?

Idag känns det verkligen som jag kört huvudet i väggen.. Musten har liksom gått ur mig nu efter all packning, flyttstädning och stress kring den här cirkusen. Vi var ute och lekte i två timmar, i kylan här på förmiddagen. Alvin fick äntligen leka med sin kompis Melvin. Han var så lycklig!

Väl hemma så hjälpte Alvin mig att göra pannkakor och när vi var mätta och nöjda efter det så slocknade vi som ljus, vaknade först 15.30... verkligen helt slut.

För att återgå till rubriken. När vi gick ett sista varv för att se så vi inte hade glömt att ta med något/städa någonstans i gamla huset, så hitta Alvin en cykelpump och sa:-" men mamma ska vi inte ta med pumpen?" Jag: -"Jo, självklart!" Sen öppnar vi dörren till hans gamla rum... :"-Men MAMMA! Väggen då? Vi måste ta med väggen!" Vad säger man? Det får väl bli till att köpa en uppsättning dinosaurier till nya huset också för det var inte jättelätt att förklara varför dom skulle vara kvar.

syskonkärlek

Det känns som jag mest bara gnäller när jag bloggar och det är ju inte meningen. Så här kommer lite kärlek och glada miner :-)

På bilden här testar brorsorna kojan i garderoben i deras rum i "nya huset". Verkar som den fått godkänt av båda två. Det är inte jättelätt att vänja Alvin vid att det är deras rum och inte bara hans, det blir en hel del stök och gnäll från de båda, men ibland lyckas dom verkligen samsas om samma utrymme... som här!!

Hjärtat fylls av värme och kärlek så det känns som det håller på att sprängas, men så är jag ju liiiite part i målet förstås.

Framsteg

Nu finns det faktiskt några bilder i den här bloggen :-) Lagt in några bakåt i tiden också...

Känsliga mamman

Alvin är som de flesta vet en go och glad kille som gärna sjunger och pratar heeeela tiden. Vilket jag/vi som föräldrar tycker är väldigt kul eftersom han har ett väldigt välutvecklat språk. Att han sjunger mest hela tiden tar jag som ett tecken på att han är glad och nöjd, skulle bli orolig och lite fundersam om han INTE hördes.

De senaste dagarna då jag hämtat honom från förskolan har jag fått höra att han är trotsig och tydligen väldigt stojig vid lunchen. Förra veckan blev han flyttad på till ett annat bord, där det satt andra barn och en annan pedagog (Alvin och hans 2 bundsförvanter stökade så mycket att det resulterade i att dom inte åt - det köper jag, visst tänker en partisk mamma på varför flyttade dom just på MIN son men ingen fara)

Varje dag när jag frågar hur det varit så har det varit stökigt och trotsigt... Idag satt han tydligen och sjöng och lät vid lunchen och efter ett par tillsägelser fick han sitta vid ett EGET bord (visst, i samma matsal men SJÄLV vid ett bord och äta). Eftersom jag är mamma till detta lilla gosiga frö så är jag ju förstås lite känslig och övertolkar med största sannolikhet situationen som berättades för mig.

Fick även höra att : "han har ju språket" (det i samma mening som: han är väldigt trotsig) Hallå!!! Är det inte POSITIVT att en 2,5 åring "har språket"? I mitt huvud är det bättre att kunna prata och uttrycka sig med ORD istället för illvrål eller t.o.m slag.

När jag lämnade idag så fick Alvin sig en smocka av en i barngruppen i stort sett det första som hände. Han blev då inte flyttad på...

Jag vet att Alvin inte är någon ängel, han låter mycket (men gör inte ungar det rent generellt) säger emot(han har ju språket). Att barn i den här åldern pucklar på varandra på förskolan hör väl till lite känns det som. Alvin gör detsamma (får jag hoppas, så han inte är en slagpåse).

Nåja, för att sammanfatta en uppsats: Är det bara min unge som håller på såhär på hans avdelning?? Kan tänka mig att (som förra veckan) dom hetsar varandra, men varför flyttas bara Alvin??? Är han så jävlig?

Hursomhelst så har jag bestämt mig för att sluta fundera, det gör mig bara ledsen och aningens arg. Måste ställa frågor så jag får svar på det jag funderar på och slutar övertolka det jag får berättat för mig.. Det går ju inte att låta bli, man är ju bara förälder och jäkligt beskyddande mot sitt barn. Sen vill jag ju inte att han ska utmärka sig som en bråkig och stökig unge, förstås.
Han är ju en go och glad prick!

...och jag är en överkänslig morsa just nu.....

Underbara, älskade...

...lilla Mamma!

Jag har den absolut bästa mamma man kan få!

Hon har själv jättemycket att göra just nu, är förkyld och har ständig värk i axlar, rygg, armar, ben.. ja, mer eller mindre överallt. Men vad gör hon.. kommer och sätter sig på golvet, klättrat på stolar, bänkar och diverse saker för att komma åt att städa med mig. (vi flyttstädar om det är någon som missat det) OCH hon gör det hela dagen och kommer tillbaka efter en liten tur iväg med sin make. Det blir självklart så mycket lättare då man är två, men det var riktigt trevligt idag fastän vi skurade sönder våra händer.

Hon ställer alltid upp när vi behöver hjälp med barnen och dom älskar att vara med henne. Alvin tjatar om att få åka dit.

Jag har förstått att vi har en väldigt speciell relation och har haft länge.. det är inte alla som kan prata om i stort sett allt med sin mamma, det kan jag och känner mig väldigt tacksam och lyckligt lottad för det!

Älskar dig mammisen! Puss

Vad jag är bra på - på begäran

En av pedagogerna på Alvins avdelning har gjort en lista på vad hon är bra på, som en utmaning från en vän. Fick samma utmaning av henne. Det är VERKLIGEN inte lätt att komma på saker man är bra på.

Jag gjorde en lista i huvudet för ett par dagar sedan, men hade bara sarkastiska kommentarer till varje punkt, men jag tänkte försöka göra listan utan dessa kommentarer - svårt. But here we go!!

• Jag är bra på att prata- mycket

• Jag är bra på att läsa mina barns behov

• Och att göra mitt yttersta till att tillfredsställa dessa

• Jag vill nog påstå att jag är bra på mitt jobb, hoppas jag kommer ihåg hur man gör om 3 veckor

• Jag är bra på att (på jobbet) prata om saker som jag inte är helt säker på som att jag vet exakt vad jag pratar om

• Jag är rätt snäll mot mina vänner

• Är en bra lyssnare

• Jag lyckas bra med att göra massor av saker samtidigt hemma - leka med 2 barn, laga mat, diska, tvätta och städa samtidigt

• Jag är bra på att baka och laga mat (men skam vore det väl annars med tanke på mitt "förra liv")

Usch vad svårt det här är/var!! Får lov att återkomma till den och fylla på för framtida eventuella behov av att boosta lite ego.

Så, härmed utmanar jag mina 5 läsare :-) att göra en lista själva...

Bloggbuggar

Jag fattar ju verkligen inte det här. Hur man gör alltså! Har kommit på hur man skriver och publicerar inlägg (klappar mig själv på axeln). MEN, det krävs visst en del inställningar på en blogg också... Vissa kan visst inte kommentera här?!? Och jag kan inte lösa problemet, sjukt irriterande!

Det kanske blir så att jag måste byta ställe att ha min blogg på, men.. hur sjutton gör man det??

Nåja, får klura på det...

jag har nu kommit på hur man lägger in bilder, MEN jag hittar inte minneskortsläsaren så jag kan inte lägga upp bilder på datorn *suck*

Mamma"ledig"

Om ungefär 3 veckor är det dags att byta hemmasysslorna mot ekonomisysslor på "Stora Firman". Aningens ångerfyllt, men det blir nog bra. Det gick ju bra förra gången.

Idag har lediga mamman putsat fönster och skurat lister i gamla huset. När jag flyttstädar så blir jag så petnoga med varenda liten centimeter av huset/lägenheten jag städar. VARFÖR är jag inte lika noga då det gäller huset jag lever i? Idag hade jag ett sådant flyt i mitt putsande, sen helt plötsligt är kl 13.45... vart tog timmarna vägen? Stressa iväg för att hämta Alvin på förskolan. Kände mig som ett sönderstressat yrväder då jag klev ur bilen, då möter jag en mamma som just hämtat sin son (har även ett litet syskon med sig) som ser så harmonisk ut och pratar lugnt och glatt med sin äldre son.. Det fick mig verkligen att stanna till för en stund och ta ett par lååånga djup andetag. Jag vill ju inte vara mamman som inte hinner med att "se" sina barn.

Det var en skön ögonöppnare, för det har verkligen varit alldeles för mycket ett tag nu. Ska skärpa mig NU.

Nåja, eftermiddagen blev väldigt bra. Vi kom hem och strax därefter kom farfar och drack kaffe med oss då vi andra åt mellis. Sedan spenderade vi ett par timmar ute på baksidan och höll vår alldeles egna trädgårdsmästare(farfar) sällskap då han trimmade våra buskar. Alltid lika kul att se andra arbeta :-)

Underbara grannar

Vilket lyft att flytta! Visst, det är jobbigt med stöket och alla kartonger och för att inte tala om flyttstädningen som jag försöker förtränga. MEN, vi bor 7 minuter från Tom Tits och 5 minuter från Barnens Hus. Det är fantastiskt (för att uttrycka mig med Alvins ord).

Igår eftermiddag var vi på Barnens Hus med ett gäng härliga mammor och deras barn och idag var vi hos granne nr.2. Det är så lyxigt att vara föräldrarledig och ha den här tiden med barnen. Det kommer väl en tid då dom inte VILL vara med mamma...

När vi hade varit och tittat på råttracet (råttan Nellie tydligen satte sina spår hos Alvin), gick vi förbi restaurangen och jag kikade in i köket som jag alltid gör då jag går förbi ett öppet restaurangkök, så fick jag syn på min gamla köksmästare från Stadshuskällaren. Har inte sett honom på 10 år, det blev ett kärt återseende, verkligen roligt att prata ikapp lite och höra vad alla gör nuförtiden. Det är konstigt vad det gör med mig bara, så fort jag träffar någon från mitt "förra liv" så saknar jag den branschen, tempot, folket och tillfredsställelsen att få feedback på en gång på det man presterar...

Nåja, det är en svunnen tid.. Jag får nog snällt hålla mig till kontorstider ett tag framöver.

Uuuute!!

Nu ska jag passa på att gnälla lite... (vilken tur att jag har skaffat en blogg så jag kan göra det offentligt) :-)

Sedan Alvin började på förskolan så har jag varit den där jobbiga mamman som vid alla föräldrarmöten och samtal frågat och tjatat om hur det är med utevistelse. Är av den åsikten att barn ska vara ute så mycket som möjligt(jag vet mycket väl att det inte spelar så stor roll för andra föräldrar, men för mig är det viktigt) . Han bytte avdelning efter sommaren och det har känts som det har blivit så mycket bättre på den fronten sen dess.

Då jag kom och skulle lämna honom idag var så gott som alla ute på gården, på väg ut på promenad. Men jag gick in för att kolla så att det verkligen var så att alla var ute.. Då visar det sig att Alvin och 4 ungar till ska vara inne och måla idag - det är en helt underbar höstdag, klarblå himmel och SOL. Kom igen, ta vara på det fina vädret. (Alvin är inte heller superintresserad av att måla, men älskar att vara ute).

Till detta hör också att Alvin och en av hans kompisar hade börjat stoja runt och busa på gården, då jag sa till Alvin att han skulle vara inne blev det två små pojkar som blev ledsna och stod och surade på gården.

Jag vet att det finns en läroplan som skall följas och jag uppskattar verkligen att förskolan försöker utmana honom i skapandet, som inte är hans starka sida - men inte då det är så fint väder vid den här tiden på året. Det kommer ju blir höst på riktigt snart, med snålblåst och hällregn! Perfekta dagar för att måla och skapa enligt min mening.

Nåja, det är tur att pedagogerna är så flexibla på avdelningen - Alvin fick följa med ut och alla blev nöjda och glada. Måste väl tillägga för att inga missförstånd skall uppstå, vi är väldigt nöjda med Alvins förskola och han trivs som fisken i vattnet, han brukar säga (före frukost): -Så Mamma, NU åker vi!!

Slutet gott, allting gott!

Strejkat idag

Efter att ha sovit knappt 2 timmar i natt hade jag ingen större lust att packa upp och organisera bland våra kartonger. Så jag och Alvin tog en 7 minuters promenad till vår underbara granne - Tom Tits. Var där och sprang runt ett par timmar, när vi kom hem hade jag tänkt att vi skulle göra en snabblunch dvs snabbmakaroner och köttbullar (det tar ju faktiskt inte mer än 3 minuter)...

Alvin tog sin "kocke" (kudde) och lade sig på sin favoritplats i vardagsrummet - på den undre bordsskivan på vardagsrumsbordet. Då jag kom in 3 minuter senare och pratade med honom fick jag inget svar, gossen hade somnat under bordet :-) Gissa om mitt mammahjärta höll på att gå sönder av dåligt samvete, men han var ju förstås sjukt söt där han låg (tog bilder men jag vet ju inte riktigt hur man lägger upp dom än - blir veckans uppgift att lära sig).

Då var vi på plats!

Idag gick flyttlasset till nya, fina, rosa radhuset. Okej, jag skrev visst i min profil att jag redan bodde i ett rosa hus, jag ljög.. det stämde inte förrän idag!

Jösses, vad mycket saker det kan få plats i ett hus på 100 kvm. Fattar inte vart vi har haft allt och jag förstår verkligen inte vart vi ska ställa allt på nya stället, känns helt klart övermäktigt när man ser alla kartonger som står ÖVERALLT!

Tack och lov så slapp ungarna vara med i detta kaos, då det var som värst. Tur att vi har mommo så nära och att dom har det så bra där. Alvin bad om att få åka dit kl 8 i morse.

Jag ska ta (då jag känner att jag har tid) nästa steg i mitt liv som bloggare och lära mig lägga upp bilder. Det kan väl inte vara så svårt?! Men det var svårt nog att hitta hit idag och logga in, så små babysteg. Jag får väl kalla in en bloggexpert om inte annat.

TUSEN TACK till alla som hjälp oss idag!

Nybörjare

Okej, jag har varit emot det här med att ha en egen blogg ett bra tag nu. Vad ska jag ha den till? Vad ska jag skriva? Vem kommer läsa? Kommer NÅGON att läsa alls??

Har kommit på att det är inte så noga med "bra" svar på de frågorna.. Skriv för dig själv då!!

Namnet på bloggen får jag nog tacka min gamla goa vän Trixan för!

Och vem är jag då? Äsch, det får ni som inte vet läsa i beskrivningen.

Gissar att det kommer skrivas en hel del om mina busiga ungar och vår röriga tillvaro tillsammans :-)